tessan isaksson

sitter här och bara tar det lugnt, andas lite. det är ju en hel del, så man måste ju andas emellanåt. ska nog plugga lite teori. sen imorgon är det skolarbete som står på schemat, f0 real. måste få bort designen och shB uppgifterna.
6 skoldagar kvar.. det går sjukt fort nu. det går läskigt fort, och jag vill dra i handbromsen nu.
jag vill inte att tiden ska springa ifrån mig, så jag inte hinner med att hinna med allt. jag vill inte missa en endaste sekund, jag vill att allting kan gå sådär långsamt det har gjort vissa perioder i livet. då hann man ändå med vad som hände. man behövde inte oroa sig för att missa något den andra sekunden som kom.

visst, jag kan säkert göra mer om dagarna. men jag vill inte ha ett hektiskt liv och rasa i vikt och sen springa rätt i i väggen. jag vill inte ha det så. jag vill ta det lugnt, men samtidigt uppleva så sjukt mycket. och inte för att vara sån. men jag tycker jag har upplevt sjukt mycket på mina 19 snart 20 år i livet. och ja, jag har då aldrig stressat mig igenom nånting, alltid tagit det lugnt. väldigt många människor som har passerat i ens liv, som nu är helt borta. visst, vissa saknar jag. vem skulle inte göra det. vissa personer som har försvunnit ur mitt liv har jag känt sen jag var liten. och det känns jävligt surt. kommer ihåg, vi var 6 tjejer som hängde ihop förut. 1 har bosatt sig utomlands, 1 har bosatt sig i linköping till 2012 tror jag? 3 bor kvar i väsby och jag, jag har bosatt mig i dalarna. men flyttar snart ner igen. det är sjukt, så mycket man sa när man var liten? att man ALLTID skulle hänga ihop. att det ALLTID skulle vara vårat gäng. och jag hade jävligt kul med dom där tjejerna. man var aldrig ensam, vårat lilla gäng hade något extra.. hade alla personligheter som behövdes.

varför kan inte vuxet livet vara som när man var fem och lekte på dagis? och det enda bekymmret man hade var att man kanske inte gillade mellanmålet man fick. eller att dockan man hade fick ruffsigt hår. dom bekymmer nu är ju overkill. vad ska man göra efter skolan, jobba? plugga någon extra kurs för att höja ens chanser för att komma in på just DEN där utbildningen? det enda jag vet är att jag har ett sommarjobb.. men efter sommaren? kommer det finnas jobb? och jag vet att jag har en underbar pojkvän. som finns där, även fast jag kan få mina knäppa saker för mig. men jag vet att han finns där. du är bäst.

och efter skolan, vad händer med alla dessa fina människor jag har träffat här uppe? alla våra äventyr vi har varit med om. mina underbara helixkids! jag vill inte att allting ska förstöras bara för alla går åt olika håll. jag vägrar göra så att det blir så. och det vet ni.. jag och sofie är ju reseledare! ;) vi kirrar det här också.. det vet ni; helixkids hör lixom ihop. tiden har gått för fort för mig att tänka igenom allting. det går alldeles för fort.. snälla bromsa lite..
alla dessa frågetecken som finns just nu, det är riktigt läskigt.. men jag är ju som jag är, får hoppas att det löser sig och att man fortsätta bara glida igenom allting och uppleva så mycket saker.

mycket tankar och mycket text. men så det ska vara..
hejdå